Hoppa till innehållet

Rätt frågor räddar liv

Hälsa, sjukvård, medicin och medicinteknik står mitt i ett paradigmskifte. Matti Ahlqvist på AstraZeneca i Göteborg och industrimannen Carl Bennet tror att vi står inför en hel del medicinska genombrott, och att humaniora och naturvetenskap behöver närma sig varandra för att vi ska förstå världen bättre.

Vetskapen om att vi tillverkar utrustning som räddar liv varje dag runtom i världen, är väldigt motiverande, säger Carl Bennet, största ägare i de börsnoterade life science-bolagen Getinge, Lifco och Arjo. Han visar upp reportage i Dagens Industri om medarbetare från Getinge som mitt i coronastor­mens öga i Wuhan gör sitt för att akutvårdsutrust­ning ska komma fram till behövande. Det visade sig bara vara början.

Carl Bennet är huvudägare och vice ordförande i medicinteknikföretaget Getinge som under coronakrisen har leverererat akutvårdsutrustning över hela världen.

Carl Bennet ger ett lugnt intryck när vi träffas precis i början av coronautbrottet – och den värsta börsnedgången sedan finanskrisen. Med en aktieportfölj värd cirka 36 miljarder kronor skulle nog en del knyta näven i fickan en sådan här dag, även om just efterfrågan på sjuk- och akutvårdsutrustning glo­balt är något som gör Getinge till en kursvinnare.

Långsiktighet är något som industrimannen gjort sig känd för, om det så gäller aktier eller hans före­tag. När nu Sveriges allra största life science-kluster växer fram i Göteborg under namnet GoCo Health Innovation City, är Carl Bennet glad över att se att ett storbolag som AstraZeneca ta rollen som drivan­de initiativtagare. AstraZeneca har tagit initiativ och driver projektet som är en 3,5 miljardersinvestering, där även fastighetsföretagen NextStep och Vectura har centrala roller. Det har gått undan. 2,5 år från idé till första spadtaget för 100 000 nya kvadratmeter för företag inom hälsa, medicin och medicinteknik.

– Jag ser en bransch under omstöpning med revo­lutionerande upptäckter som kan göra hela hälso-och sjukvården mer uthållig. Matti Ahlqvist, Senior Site Director på AstraZeneca i Göteborg, menar att ett starkt ekosystem inom svensk life sciences är en hållbarhetsfråga, inte bara för Göteborg eller Sverige.

Matti Ahlqvist ser två områden där branschen både har utmaningar och kan skapa möjligheter för att göra vården mer hållbar.

– Digitaliseringen gör att vi kan bedriva forskning och hantera data på helt nya sätt med större precision och möjligheter för patienter att i högre grad ha koll på sin hälsa.

– Vetenskapliga genombrott inom biologi och gen­modifiering gör att nya botemedel ser dagens ljus. Det handlar om att återskapa skadad vävnad, men fram­för allt en högre grad av personifierade behandlingar.

Kunskapsöverföring inom läkemedelsutveckling, vård och hälsa har sina alldeles egna

utmaningar där quickfix-lösningar lyser med sin frånvaro. Mentorskap och kunskapsöverföring är tillgångar som behöver värnas.

– Basen är den djupa vetenskapliga kunskapen och förmågan att ha patienten i fokus. Utöver det behövs driv, entreprenörsanda, nyfikenhet, samarbete, nätverk och kapital, säger Matti Ahlqvist. Mycket större resurser måste också läggas på prevention och på att integrera hela vårdkedjan, om vi ska få hållbarhet både i finansiering och utföran­de av sjukvården. Här spelar medicintekniska och digitala lösningar en avgörande roll, men också samverkan mellan människor med kompetens inom medicin, teknik och beteendevetenskap.

Många blommor ska blomma, understryker Carl Bennet. Att stora livskraftiga företag inom life science ägs i Sverige skapar mer än bara börsvärden.

– De revolutioner inom hälso- och sjukvården vi står inför är så systemgenomgripande att ingen aktör ensam kan ha den kompletta uppsättningen kompetenser för att ställa rätt frågor eller hitta rätt lösningar, säger Matti Ahlqvist.

Enligt Carl Bennet har svensk sjukvård många bra egenskaper, men vi måste bli avsevärt mycket bättre på att ta till vara resurserna.

– Patienter behöver få mer tid med läkare. Alla skulle tjäna på det, om man bara ser till att följa upp kvalitet och tillgänglighet.

Inte bara tiden för patientmötet behöver öka rejält. Detsamma gäller medicinsk forskning, enligt Bennet:

– Varför kan man inte ta beslutet att gå från 1 pro­cent till 2 procent av BNP till medicinsk forskning? Ökar man forskningsanslagen till universiteten kom­mer det att matchas av industrin. Sverige borde våga.

En annan nyckelfråga är de människor som gör jobbet i hälso- och sjukvården; känner de sig rätt betalda? Carl Bennet tror att decentralisering är ett sätt att lösa det.

– Ge folk förtroendet att lösa de utmaningar de har. Människor måste få inflytande och tillåtas växa med sin uppgift och sitt ansvar, till exempel att få bättre flöden på behandling av patienter.

Pressen på hälso- och sjukvården lär inte minska. Det kräver enligt Carl Bennet mer samarbeten mellan akademi, näringsliv och det offentliga.

– Fungerar det gränsöverskridande samarbetet, frigörs kraft.

Och om Carl Bennet ser i backspegeln och får önska något för egen del, är det att han hade studerat mer humaniora i kombination med ekonomi.

– Ja, och jag önskar det för andra också. Vi kan inte förklara allt bara med naturvetenskap och mate­matik. Framtiden kräver att utbildningarna i större utsträckning kombinerar naturvetenskap med humaniora för att människor ska kunna förstå världen.

Hälsa är till sin natur en global fråga. Det har vi i alla fall lärt oss genom covid-19. Tillgång till hälsa för alla är nummer tre bland hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030.

– Sveriges ambition att skapa tillgång till hälsa för alla har historiskt sett skapat respekt ute i värl­den.

Det är fantastiskt att ha med det i bagaget när vi deltar i uppbyggnad av sjukvård runtom i världen, berättar Carl Bennet.

– Eller som Hans Rosling sade när han besökte Getinge ett halvår innan han alldeles för tidigt gick bort: ”Det gäller att vara ute i det riktiga livet och kunna se bortom dagens verklighet”.

Life Science står för cirka 10 procent av Sveriges exportintäkter. Hur kan industrin stärka hållbarheten i svensk exportindustri? – Det är viktigt att ta till vara den svenska samar­betsandan och kombinera den med internationellt sam­arbete. På global nivå hjälper vår industri att främja hållbarhetsmål, inte minst nr 3 och 9 (hållbar industri och innovationer) i Agenda 2030, säger Matti Ahlqvist. Den verkliga anledningen att göra satsningarna på ett nytt ekosystem för life science handlar trots allt om att vi kan rädda människors liv, väldigt många människors liv.

Mer information om Life science i Västsverige:

Life science i Västsverige sysselsätter mer än 9 400 personer. Framför allt små och medelstora företag växer snabbt. I Göteborgsregionen är cirka 33 procent av bolagen i branschen verksamma inom medicinteknik, 22 procent inom läkemedel och bioteknik, medan 45 pro­cent anges som övriga inom life science. Här har även AstraZeneca en av sina tre globala forskningsanläggningar och sysselsätter 2 400 personer i Göteborg och kanaliserar forskning till ett årligt värde av 15 miljarder kronor.

ODONTOLOGI OCH BIOMATERIAL

Per-Ingvar Brånemarks upptäckt att benvävnad kan växa fast i material som inte är kroppsegna, har fått stor spridning. Hans idéer med dentala implantat kommersialiserades i bolaget Nobel Biocare.

SAHLGRENSKA SCIENCE PARK

Science parken har ett 90-tal bolag – många globalt framgångsrika – kopplade via Sahlgrenska Science Park till innovationsmiljön runt Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Entreprenörer, globala företag och investerare samverkar kring vård, omsorg, akademisk forskning och många andra kreativa krafter.

SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

Med spetskompetens inom cirka 25 specialiteter behandlar universitetssjukhuset patienter från hela Sverige. Barnhjärtkirurgin på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus har utsetts till rikssjukvård av Socialstyrelsen. Totalt finns cirka 1 950 vårdplatser fördelade på cirka 120 avdelningar. Tillsammans arbetar cirka 16 000 medarbetare som gör sjukhuset till en av de största arbetsplatserna i Västra Götalandsregionen.

STAMCELLSFORSKNING, CELLTERAPI OCH REGENERATIV MEDICIN

Dessa är områden där Göteborgsregionen ligger långt framme, liksom det kardiovaskulära och metabola området samt vaccin. Det blev världsrubriker när den första fullbordade graviditeten från en transplanterad livmoder tillkännagavs – baserat på forskning som skett i Göteborg.

MEDICINTEKNIK

Framför allt inom implantat och biomaterial, är starkt i regionen med företag som Dentsply (tidigare AstraTech) och Nobel Biocare. Cochlear som utvecklar hörimplantat har forskning och utveckling i Göteborgsregionen. Cochlear köpte en gång upp Göteborgsbolaget Entific, som i sin tur har sitt ursprung i forskning från Nobel Biocare.

MEDICINSKA LANDVINNINGAR

I Göteborgsregionen utvecklades ett av världens mest sålda läkemedel, magsårsmedicinen Losec, liksom effektiva läkemedel mot Parkinsons sjukdom. Det senare i samarbete mellan läkemedelsindustrin och professor Arvid Carlsson, som fick Nobelpriset i medicin år 2000.

Artikeln publicerades i Magasin Göteborg 2020. Läs hela tidningen digitalt här. Magasin Göteborg ges ut av Näringslivsgruppen på Göteborg & Co och Business Region Göteborg. Temat för årets magasin är Hållbar tillväxt – för alla.

Text: Ulrica Segersten. Foto: Tommy Hvitfeldt, AstraZeneca & Getinge

Prenumerera på Göteborg & Co:s nyhetsbrev

Vill du ha kontinuerliga uppdateringar från Göteborg & Co i din mailkorg?

Registrera