Nyheter om: Göteborg 400 år 2021

14–22 september firade Göteborg och Västsverige 50 årsjubileet av den första månlandningen Under veckan samarbetade ca 60 aktörer och arrangerade 150 aktiviteter kring rymdtemat för att lyfta fram Västsverige som en stark rymdregion.

Christer Fuglesang besökte Alfons Åbergs Kulturhus och en besökande skolklass fick ställa frågor. Foto: Beatrice Törnros

− Vi är otroligt nöjda med utfallet av Rymdveckan – en unik gemensam satsning tillsammans med såväl akademi som näringsliv, kulturinstitutioner och övriga organisationer. Uppmärksamheten har varit stor och besöksantalet likaså. Alla involverade har gjort ett enastående arbete med att förmedla och sprida kunskap om rymden, från då till nu och vidare i framtiden. Vi hoppas att vi lyckats med vårt mål att synliggöra allt spännande som händer i regionen relaterat till rymden och även inspirerat till vidare intresse för både vuxna och barn. Kunskap och förståelse kring rymden är viktigt för hela samhället och utifrån många olika aspekter, inte minst för miljö och klimat, säger Catrin Mattsson, projektledare Rymdveckan.

Rymdveckan var händelserik.  Från ministerbesök av rymdministern Matilda Ernkrans som invigde Universeums nya utställning ”Rymdresan”, till konserten ”Steget på månen” med Göteborgs Symfoniker som gästades av astronauten Christer Fuglesang. Chalmers arrangerade en ceremoni vid Onsala rymdobservatorium där det första spadtaget togs för ett nytt besökscentrum. Det bjöds på aktiviteter för alla åldrar såväl på Alfons Åbergs Kulturhus som på äldreboendet Tre Stiftelser.

Göteborgs Symfoniker under ledning av Daniel Bjarnason, med NASAs Hasselbladsbilder projicerade på väggarna. Foto: Francis Löfvenholm/GSO

Även om Rymdveckan är slut fortsätter rymdrelaterade aktiviteter på flera håll. Den nyinvigda utställningen på Universeum tillhör deras permanenta utbud och pågår tills vidare. Detsamma gäller utställningen Hasselblad and the Moon på Hasselblad Center. Under Rymdveckan påbörjade Chalmers en tekniktävling för elever i årskurs 6. Denna pågår under hela hösten och vinnarna presenteras i mars nästa år.  Till våren, närmare bestämt den 4 maj, arrangerar också Chalmers seminariet Produktion i rymden.

− Vårt fokus har varit att genomföra Rymdveckan i år med avstamp från 50-årsjubileet av den första månlandningen. Men vi är övertygade att rymdfrågorna även kommer att ha aktualitet i framtiden i någon form inte minst med tanke på den mycket framgångsrika rymdindustri och forskning som finns förlagd till regionen, säger Christina Backman, VD för Hasselbladsstiftelsen.

Initiativtagare till Rymdveckan är Chalmers och Hasselbladstiftelsen. Arrangemanget genomförs tillsammans med bland andra Universeum, Göteborgs Universitet, Göteborgs Symfoniker och Alfons Åbergs Kulturhus. Rymdveckan stöds även av Näringslivsgruppen på Göteborg & Co och Västra Götalandsregionen. Evenemanget är en del av Göteborgs 400-årsjubileum 2021 och fokusåret 2019 Kunskap och Upplysning.

2019 är det 50 år sedan den första månlandningen. Det uppmärksammas i Göteborg och Västsverige med Rymdveckan 14–22 september. Drygt 100 aktiviteter kommer att erbjudas för alla åldrar med allt från experiment och konsert till utställningar och föreläsningar. Ett mål med Rymdveckan är att belysa Västsverige som stark rymdregion, öka kunskapen samt inspirera för framtiden.

Steget på månen. Foto: Göteborgs Symfoniker

”Månlandningen var ett fantastiskt äventyr och en stor historisk händelse. Västsverige är en del av historien tack vare att de första fotografierna togs med Hasselbladskameran och idag är regionen en stark hubb för svensk rymdindustri och rymdforskning. Rymdveckan är en möjlighet för alla aktörer att berätta mer om vad de gör och visa Västsveriges plats i rymden”, säger Catrin Mattsson, projektledare Rymdveckan.

Den 14 september sätter Universeum igång Rymdveckan med öppningen av sin nya permanenta utställning ”Rymdresan”. En helt ny upplevelse om människan i rymden, den första månlandningen och livet som astronaut.

På Hasselblad Center återinviger den svenske astronauten Christer Fuglesang utställningen ”Hasselblad and the Moon” den 20 september. Utställningen invigdes första gången 2016 och förnyas i år med fler föremål som belyser kamerans utveckling samt det avgörande samarbetet med NASA.

”Vi gläds också åt att bland annat rymdministern Matilda Ernkrans och Anna Rathsman, generaldirektör för Rymdstyrelsen kommer att närvara vid några tillfällen under veckan” säger Catrin Mattsson, projektledare Rymdveckan.

Foto: NASA

Initiativtagare till Rymdveckan är Chalmers och Hasselbladstiftelsen. Arrangemanget genomförs tillsammans med bland andra Universeum, Göteborgs Universitet, Göteborgs Symfoniker och Alfons Åbergs Kulturhus. Rymdveckan stöds även av Näringslivsgruppen på Göteborg & Co och Västra Götalandsregionen.

Se hela programmet och mer information på www.rymdveckan.se och glöm inte att använda #rymdveckan i inlägg på sociala medier.

Det är fokusåret Kunskap och upplysning inom Göteborgs 400-årsjubileum i år. Under året står utbildning, forskning och kompetensförsörjning i centrum och skapar en plattform för aktörer att kraftsamla inom sin verksamhet. Vi möter Eva Henricsson på Näringslivsgruppen, Göteborg & Co som processleder fokusåret. 

Hallå där Eva! Vem är du?

Processledare för fokusåret Kunskap och upplysning inom Göteborgs 400-årsjubileum och har lång erfarenhet av att arbeta för kunskapsstaden Göteborg. Jag arbetar inom Näringslivsgruppen på Göteborg & Co som är en plattform för samverkan mellan näringsliv, organisation, kommun, region och akademi och som syftar till att stärka och utveckla Göteborgs konkurrens- och attraktionskraft.

Jag är född och uppvuxen i Göteborg och har alltid haft ett stort engagemang för utvecklingen av staden och ser att det kommande året för med sig stora möjligheter.

Den 22 januari, hade ni ert stora uppstartsmöte för Kunskap och upplysning. Hur gick det och motsvarade mötet dina förväntningar?

Ja, ambitionen för 2019 är att nyttja erfarenheterna från tidigare fokusår och fortsätta arbetet med att engagera hela staden i jubileet. Under uppstartsmötet kom ett 70-tal personer från förvaltningar, bolag, akademin, region, Science Parks, företag, stiftelser och föreningar för att inspireras och få information om hur deras organisationer har möjlighet att engagera sig i fokusåret.

Medverkade gjorde även den unga referensgruppen, en grupp som ska bidra med ett ungt perspektiv och vara med och påverka och sätta sin prägel på Göteborgs 400-årsjubileum. Att just så många och med sådan bredd kom, gjorde att mötet blev ett bra tillfälle för nätverkande inom sakområdet. Ett annat syfte var att inspirera med olika aktiviteter som kommer att ske under 2019. Jag hoppas att vi får fler som vill engagera sig och göra konkreta aktiviteter under året!

Vad kommer hända under året och vilka milstolpar har vi att se fram emot?

En mängd olika saker kommer att hända under året. Ett första avstamp var den Internationella modersmålsdagen den 25 februari som Språkcentrum inom Göteborgs Stad arrangerade. Näst på tur står Vetenskapsfestivalen med temat den ”Svindlande tanken” 1–12 april och Future Skills, regionens största praoplats den 8–10 oktober. Under 2019 manifesteras också flera historiska händelser. Det är 50 år sedan den första månlandningen och därför blir det en Rymdvecka i höst 14–22 september. Det är också 30 år sedan konventionen om barns rättigheter antogs. En viktig målgrupp för året blir just därför barnen. Ambitionen är ju att allt ska fortsätta även efter 2019 så därför blir 2021 en viktig milstolpe att manifestera det arbete som gjorts.

Vad kommer att bli roligast och vilka utmaningar ser du att Kunskap och upplysning medför?

Det roligaste är att många tycker att ämnet och fokusåret är väldigt relevant och vill engagera sig för att göra staden än bättre. Min utmaning blir att hinna fånga upp alla goda idéer som finns. Jag ser en stor möjlighet med året!

Läs mer om fokusåret Kunskap och upplysning. 

 

Den 19 mars vann Jubileumsparken i Frihamnen Sienapriset som delas ut av Sveriges Arkitekter till landets bästa landskapsarkitektur. I motiveringen lyfts Jubileumsparken som en inspirerande förebild både för medborgardriven stadsutveckling och innovativt hållbarhetsarbete.

Allmänna Bastun, Jubileumsparken, Frihamnen. Foto: Beatrice Törnros/Göteborg & Co.

– Sienapriset är ett prestigefyllt arkitektpris att tilldelas. Det är extra kul att just Jubileumsparken har vunnit då det är ett speciellt stadsutvecklingsprojekt där vi tillsammans med föreningen Passalen skapat en mötesplats för alla som drivs, formas och leds av unga, säger Jessica Segerlund på Älvstranden Utveckling.

Jubileumsparken är ett svar på göteborgarnas önskemål inför stadens 400-årsjubileum om stadsnära grönområden och att komma närmare vattnet. En första etapp av Jubileumsparken ska stå klar till jubileumsåret 2021 men redan idag finns det i den framväxande parken en bastu, en sötvattenbassäng i anslutning till Göta älv, en liten saltvattenbassäng, seglarskola, lekplats, en roller derby-bana, odlingslådor, testodlingar, kafé med mera.

Jubileumsparken drivs genom en IOP, idéburet offentligt partnerskap, där ungdomar från alla stadsdelar anställs för att sköta driften och utveckla en mötesplats för alla. Förra året hade parken i sin helhet över 80 000 besökare.
– Sienapriset betyder att vi med Jubileumsparken inte bara når ut till göteborgare och besökare, utan att vårt gemensamma arbete även ger avtryck i branschen, säger Kristoffer Nilsson, processledare på stadsbyggnadskontoret.

Sienapriset 2018

Sienapriset har delats ut sedan 1987 för att främja god utemiljö och tilldelas ett objekt och dess arkitekt. Priset delades ut på Arkitekturgalan i Stockholm den 19 mars 2019. Juryns motivering: ”När kommunen bygger park är invånarnas medverkan och platsens förutsättningar en självklar utgångspunkt. Projektet visar betydelsen av att låta fler komma till tals när staden växer och att stödja framväxten av lokala grannskap. När industrikajen omvandlas till park blir landskapsarkitekturen en förändringsmotor som bidrar till social inkludering och framväxt av lokala ekonomier. Vinnaren är en inspirerande förebild för medborgardriven stadsutveckling och utforskar på ett innovativt sätt hållbarhetsbegreppet.” Läs mer om priset på: arkitekt.se/sienapriset.

Jubileumsparken i Frihamnen

Sienapriset är en av flera nomineringar och priser som Jubileumsparken mottagit sedan 2014. Tidigare har parken vunnit Sveriges Arkitekter Västra Götalands arkitekturpris 2014 och nominerats till Kasper Sahlinpriset 2015. Dessutom vann utvecklandet av Frihamnen, där Jubileumsparken ingår, Planpriset 2016. Jubileumsparken utvecklas i samverkan mellan park- och naturförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och Älvstranden Utveckling, och är en del av stadens satsningar inför 400-årsjubiléet 2021. Den hittills byggda parken är en del av en strategisk metod för att utveckla ett område och är en del av planprocessen. Genom platsbyggnad öppnas området tidigt och verkar mellan vision, plan och genomförande.

Läs mer om Jubileumsparken på goteborg2021.com och alvstaden.se/jubileumsparken.

Några av årets stora händelser är Internationella Vetenskapsfestivalen i april och Rymdveckan i september. Som en del av Göteborgs 400-årsjubileum 2021 sätter Göteborg extra fokus på utbildning, forskning och kompetensförsörjning under 2019.

Vetenskapsfestivalen i Nordstan. Foto: Frida Winter/Göteborg & Co.

Fokusåren inför jubileet har varje år ett särskilt fokus, vilket skapar något att samlas kring, berätta om, engagera hela staden i firandet och bjuda in fler på vägen. Under 2019 är det Kunskap och Upplysning som är i fokus.

Redan i början av april är det dags för Internationella Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Den årligt återkommande tvärvetenskapliga festivalen är en naturlig del och stöttepelare under fokusåret, i år med temat Den svindlande tanken. Efter 2018 års lyckade invigning på Draken i Göteborg satsar Vetenskapsfestivalen vidare på att utveckla sina invigningar med hjälp av finansiellt stöd av Stenastiftelsen. I år invigs festivalen den 2 april med bland annat Cederic Villani, även kallad matematikens egen Lady Gaga. På invigningen är också BBC på plats och håller i en panel och musiken står bandet dÁrc för. Under två veckor fortsätter sedan Internationella Vetenskapsfestivalen med ett allmänt program som är gratis och öppet för alla, ett skolprogram för grundskolelever, en läkarkonferens och konferensen Forum för Forskningskommunikation för branschen.

2019 är det också 50 år sedan månlandningen och med Hasselblad centrum i Göteborg blir det naturligt att fira detta extra i Göteborg. Den 14-22 september kommer detta firas med Rymdveckan i Göteborg.

Aktiviteter att besöka Göteborg 2019:

The Hub: Universeums nya utställning öppnade i februari 2019 och är deras stora kunskapssatsning inom digital teknik och innovationskraft. Här finns en modern och interaktiv miljö fylld av upplevelser kring sensorteknik, IoT, VR och AI. https://www.universeum.se/utstallningar/the-hub/

European Choir Games: Den 3-10 augusti 2019 fylls Göteborg av tusentals körsångare när en av Europas största och mest spektakulära körfestivalen kommer till Göteborg. Körerna kommer att tävla, sjunga och underhålla över hela staden. European Choir Games pågår också samtidigt som Gothenburg Culture Festival (tidigare Göteborgs Kulturkalas). http://ecggothenburg2019.com/

Bokmässan: Nordens största mötesplats för bok- och biblioteksbranschen hålls i Göteborg 26-29 september 2019. Under de fyra dagarna har Bokmässan runt 100 000 besök från branschen och privatpersoner. I år är hedersgäst och temalandet Sydkorea. https://bokmassan.se/

Future Skills: 8-10 oktober är det dags för Future Skills under Gymnasiedagarna. Ungefär 33 000 besökare går på den årliga mötesplatsen för blivande gymasieelever, utbildningsanordnare och representanter för arbetslivet. http://gymnasiedagarna.se/

Kunskap och Framtid: En unikmötesplats ungdomar som är på jakt efter framtidens studier och jobb. Här medverkar högskolor, företag och skolor. Hålls den 21-23 november 2019. https://kunskapframtid.se/

Nobel Week Dialogue: En gratis heldag i Nobels fotspår och en del i den officiella Nobelveckans program. Till Nobel Week Dialogue i Göteborg den 9 december kommer Nobelpristagare och världsledande forskare, experter och opinionsledare. https://www.nobelprize.org/nobel-week-dialogue/

Vad kan man göra på en lekplats som är extra rolig att vara på när det regnar? Den 8 december invigdes stadens egna regnlekplats i Renströmsparken med tal, sång, lek, dans, bus och ljus. 

Illustration: 02 landskap.

Lekplatsen är en del av Rain Gothenburg – en jubileumssatsning för att rusta staden inför kommande skyfall och översvämningar, men också för att ta tillvara på regnets möjlighet till att ge unika upplevelser.

Under sommaren och hösten 2017 kunde barn och vuxna hjälpa till med idéer till utformandet av en lekplats som blir extra rolig och lockande att vara på – varje gång det regnar. På plats i jubileumspaviljongen på Göteborgs kulturkalas och på 400-årsjubileets Facebook-sida kom det in mängder med kreativa och smarta förslag till park- och naturförvaltningen. Det som önskades var en lekplats för regn under alla säsonger, med tak och sittplatser och med saker som blir extra roliga när det regnar.

Som en tidig julklapp blir önskningarna nu förverkligade i regnlekplatsen, som har gestaltats av 02landskap tillsammans med konstnärerna Thomas Nordström och Annika Oskarsson.

Klättra på ”spön i backen”
Inspirationen till gestaltningen är hämtad från vattnets olika former och platsens förutsättningar vid Näckrosdammen i Renströmsparken. Det har till exempel resulterat i vattenpussar att hoppa i, lekredskapet ”spön i backen” att klättra på och tak formade som löv som fungerar som skydd mot regn såväl som sol.

– Det unika med regnlekplatsen är att det uppstår nya möjligheter till lek när det regnar men den är givetvis utformad för att locka barn såväl som vuxna från hela staden till lek och rörelse i alla väder, säger projektledare Emma Johansson, park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad.

Det kommer även finnas mer traditionella lekredskap på lekplatsen, som rutschkana, gungor, sandlåda, trampolin, med mera.

 

Johanna Frejme jobbar med både extern kommunikation inom staden och intern kommunikation och dialog med göteborgare kring Göteborgs 400-årsjubileum.

Johanna Frejme. Foto: Beatrice Törnros/Göteborg & Co.

Hur länge har du arbetat på Göteborg & Co?

Jag började 2013, så i drygt fem år nu. Göteborgs födelsedag ska firas först 2021 men uppdraget har Company haft sedan länge och det var just det långsiktiga som lockade mig. Efter att ha varit föräldraledig ville jag göra någonting nytt. Annonsen var en av de jag tyckte var intressanta, men det var efter att jag träffade projektchefen för Göteborg 2021,Therese Brusberg, som jag verkligen ville ha jobbet.

Hur skulle du beskriva arbetet med Göteborgs 400-årsjubileum?

Förutom att vi såklart ska fira 400-årsjubileet 2021 storslaget skulle jag beskriva det som ett samhällsutvecklingsprojekt där vi, bland många andra, bidrar till att utveckla Göteborg till en ännu bättre stad och där kraftsamling och nya samarbetsformer är våra starkaste nyckelord. Att nyttja ett jubileum så här tycker jag är både klokt och innovativt.
Att förverkliga göteborgarnas idéer är en stor del i arbetet. Idéer har blivit till jubileumssatsningar och projektleds av den förvaltning eller det bolag som kan ämnet bäst.

Exempelvis Göteborgs stadslinbana över älven, Jubileumsparken i Frihamnen och musiklägret Side by side för barn och unga från hela världen. Göteborgarnas idéer är en pusselbit för att skapa en ännu bättre stad. En annan är aktörer som vill vara med och satsa. Till exempel företag, organisationer eller föreningar och den tredje pusselbiten är själva jubileumsåret. Det är då många av satsningarna ska stå klara eller vara påbörjade och vi har chansen att bjuda in hela världen att vara med och fira. Men allt är ett långsiktigt arbete med bestående förbättringar, inte bara en fest när staden fyller 400 år.

Hur skulle du beskriva ditt jobb?

Som ett väldigt roligt jobb. Omväxlande och betydelsefullt och så får jag träffa många kunniga och driftiga människor som får viktiga saker att hända. Kommunikation är avgörande för att göteborgaren ska få uppleva allt det som görs. Vi kan göra hur mycket som helst, men berättar vi inte om det så finns det inte.

Vad är det bästa med ditt jobb?

Att få jobba tillsammans med alla dessa människor och att vi tillsammans jobbar för samma mål. Det är en speciell energi i hela jubileumsprojektet, och en alldeles unik drivkraft.

Sedan är det väldigt roligt att vara med och utveckla idéer! Speciellt de som kanske inte hade blivit av om det inte vore för att staden fyller år. Ett samarbete som blev väldigt lyckat var tillsammans med Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stadsmuseum och Visual Arena Lindholmen där resultatet blev den 3D-modell av hur Göteborg såg ut på 1600-talet och som nu finns att se på museet bland annat. Här möttes unik kunskap och teknik och så skapades en produkt och ett sätt att uppleva Göteborg som inte tidigare gjorts och som definitivt blir bestående och kan upplevas även efter jubileet. Förhoppningsvis kan vi även utveckla den till någonting mer än bara 1600-tal innan 2021.

Vad är på gång kring 400-årsjubileet nu?

Nu förbereder vi inför 2019 och fokusåret Kunskap & Upplysning. Vi har haft olika fokus varje år sedan 2013, i år är exempelvis Go global. Syftet med fokusåren är att fler ska kunna haka på och att det ska skapa större effekter när många jobbar med samma ämne och delmål.

Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?

Det som är mest typiskt är att jag gör olika saker varje dag. Jag möter olika människor och jobbar med olika frågor. Det är en del av tjusningen!

Du har jobbat med jubileet sedan 2013, jubileet är först 2021. Hur är det att jobba med ett projekt som sträcker sig över så lång tid?

Jag trivs med det långsiktiga. Det krävs att du håller riktningen och är bra på att se möjligheterna samtidigt som du jobbar med aktuella här-och-nu-frågor. Det är lätt att hamna på sidospår och då behöver man ta sig tillbaka till utgångspunkten.

Tror du att det kommer bli tomt sedan, efter 2021?

Haha, ja! Jag kan nog inte ens föreställa mig hur det kommer att kännas. Blandade känslor antagligen. Deadlinen som varit så långt borta är plötsligt nära. Om två år ska det stå klart!
När Göteborg firar 500 år, vad kommer de att titta tillbaka på från 400-årsjubileet då? Det är en kittlande tanke.

Berätta om ett speciellt jobbminne!

Varje år har vi den äran att få vara med på Jubileumssatsningen Side by Sides stora konsert där tusentals barn från hela världen sjunger och spelar sida vid sida med Göteborgs symfoniker under ledning av fantastiska dirigenter. Då går det inte att ta miste på skillnaden vårt arbete gör för många människor och kraften som uppstår när alla strävar åt samma håll. Det är häftigt!

Det har gått mycket bra för Styrsöbolagets nya båtlinje mellan Stenpiren i centrala Göteborg och Hönö Klåva i norra delen av Göteborgs skärgård. Linjen har haft nära 33 500 passagerare mellan den 26 juni och 19 augusti.

Båten Kungsö lämnar Eriksberg mot Hönö Klåva. Foto: Pauline Pontois/Göteborg & Co

– Det är en helt otrolig drömstart på linjen och en bekräftelse på att det finns ett behov och ett önskemål att åka till Norra skärgården. Nära 33 500 passagerare är fantastiskt bra.  Vi är stolta och nöjda att det gått så bra, och att vi kunnat möta göteborganarnas önskemål om att knyta ihop skärgården och staden genom centrum, det är något vi velat i flera år. Ambitionen är att linjen ska bli bestående, säger Bertil Pevantus, vd för Styrsöbolaget och affärsområdeschef båt på Transdev Sverige AB.

Båten har gått fyra gånger om dagen från Stenpiren via Eriksberg ut till Hönö Klåva, resan har tagit en timme och kostat 75 kr enkel väg. Den har trafikerats av Styrsöbolaget och Västtrafiks biljetter har inte gällt på turen. Linjen är en satsning från Styrsöbolaget och en del av jubileumssatsningen ”Tillgänglig Skärgård”, sprungen ur göteborgarnas önskan att enklare ta sig till skärgården inför Göteborgs 400-årsjubileum 2021.

Öckerö kommun har också märk av ett ökat besöksantal under sommaren till Öckerö öarna och framförallt till Hönö Klåva.

– Sommaren har inneburit ett stort ökat antal besökare till Öckerö öarna och speciellt till Hönö Klåva, vi har indikationer att samtliga öar har haft en märkbar ökning. Vi kan se att cykelturismen ökat markant vilket vi gläder oss åt då vi arbetat med just denna formen, även båtluffningen mellan våra öar har visat en märkbar uppsida. Vad gäller företagen i Klåva har vi inga officiella siffror men efter samtal är vår uppfattning att alla har minst dubblat sin omsättning, vissa har än större ökning. Det är också med glädje vi noterat att många medborgare i kommunen valt båten för resor in till Göteborg, detta stärker oss att behovet och intresset finns för en båttrafik även för boende i skärgården, säger Ronald Johansson, Besök- och näringslivschef Öckerö kommun.

14–19 augusti hade göteborgarna möjlighet att besöka Jubileumspaviljongen under Göteborgs Kulturkalas. Programmet hade över 70 olika punkter och många besökte paviljongen. 

Foto: Marie Ullnert/Göteborg & Co

Många nyfikna göteborgare tog sig till Jubileumspaviljongen i år för att ta del av de olika aktiviteter som erbjöds. Besökarna kunde få information om jubileumssatsningarna, prata med ledande tjänstemän i staden samt lyssna till paviljongens scenprogram. Flera programpunkter erbjöd globala inslag, i linje med jubileets fokusår som i år är Go Global. Bland annat pratade konstnären Arghavan Agida om sitt projekt Artdom, som förenat iranska och svenska kvinnliga konstnärer genom konsten. Kerstin Årre, enhetschef för bibliotek i Östra Göteborg berättade om det mångkulturella biblioteket Världslitteraturhuset i Gamlestaden som invigs den 1 december.

Besökarna visade stort intresse för paviljongens VR-visningar och kunde uppleva den planerade färdvägen med Stadslinbanan över älven, tack vare ett samarbete med Trafikkontoret och Västtrafik. De kunde även uppleva Stadsmuseets och Stadsbyggnadskontorets visualiseringar av 1600-talets Göteborg.

Foto: Marie Ullnert/Göteborg & Co

Musikentusiaster kunde delta i Side by Side by El Sistema Sweden och Göteborgs Symfonikernas aktivitet och ungdomssatsningen Hisingen startade spontandansa för att uppmärksamma Kvillestråkets dansbana. På kvällen kunde besökarna dansa loss till rytmerna från olika DJs.

− Paviljongen är en fantastisk mötesplats där vi i dialog med göteborgarna kan prata om 400-årsjubileet år 2021 och om alla spännande idéer som redan blivit verklighet, säger Alexsandra Flinck, projektkoordinator och platschef för Jubileumspaviljongen.

Den 26 juni invigdes den nya skärgårdslinjen mellan Stenpiren och Hönö Klåva via Eriksberg. Båten Kungsö kommer att köra fyra avgångar i varje riktning tisdag-söndag fr o m 26 juni t o m 19 augusti. Linjen är en satsning från Styrsöbolaget och en del av jubileumssatsningen ”Tillgänglig Skärgård”, sprungen ur göteborgarnas önskan att enklare ta sig till skärgården från centrum inför Göteborgs 400-årsjubileum 2021.

Båten Kungsö lämnar Eriksberg mot Hönö Klåva. Foto: Pauline Pontois/Göteborg & Co

Invigningsceremonin startade 09.30 med att Bertil Pevantus, vd för Styrsöbolaget, Göteborgs kommunstyrelseordförande Ann-Sofie Hermansson (S) samt Öckerö kommunstyrelseordförande Arne Lernhag (M) presenterade satsningen och knöt ihop bandet som symboliskt sätter stan och skärgården närmare varandra. Premiärturen avgick sedan kl.10.00 packad med turister, göteborgare och Öckeröbo.

− Det är alltid glädjande att kunna erbjuda nya tjänster och upplevelser till våra resenärer. Vi tror att den nya linjen kan bidra till stadens och skärgårdens utveckling genom att underlätta kollektivtrafikresandet och avlasta biltrafiken i regionen. Vi har länge velat öppna en linje mellan Göteborg och Norra Skärgården. Nu är den här och vi hoppas verkligen att resenärerna kommer uppskatta den, säger Bertil Pevantus, vd för Styrsöbolaget och affärsområdeschef båt på Transdev Sverige AB.

Arne Lernhag (M), Bertil Pevantus och Ann-Sofie Hermansson (S) knöt ihop bandet. Foto: Pauline Pontois/Göteborg & Co

– När göteborgarna tillfrågades om vad de önskade sig inför 400-årsjubileet svarade många; fler sammanhängande stråk, tillgång till vatten, grönska och inbjudande mötesplatser. Det bidrar vi till att förverkliga med Kvillestråket, säger projektledare Petra Wernersson på Park- och naturförvaltningen.

Foto: Göteborg & Co

Inte mindre än 17 olika dansnummer, prova-på-dans och utegymsaktiviteter invigde dansbanan och det blå och gröna Kvillestråket den 31 maj. Stråket är 4 km långt och sträcker sig utmed Kvillebäcken mellan Frihamnen och Hökälla. Utedansbanan är en önskan från unga tjejer som genom en workshop varit med och format hur den ska se ut. Dansbanan är öppen och tillgänglig för alla som vill dansa och spela sin egen favoritmusik.

Invigningen av både dansbana och stråk genomfördes i full sommarvärme men det hindrade inte besökarna att prova både på utegymsaktiviteter och dans. Här fanns också Göteborgsoperans danskompani, Hisingens Kulturskola, Kulturlabbet och många fler.

Henrik Jutbring är strateg på Jubileumsfirandet 2021 och analytiker på avdelningen för Analys och omvärldsbevakning. Han har arbetat på Göteborg & Co med olika rollern sedan 2000, nu tar han med sig sina erfarenheter i sin nya roll som strateg inom social hållbarhet i arbetet för ett mer jämlikt Göteborg på Social resursförvaltning inom Göteborgs Stad.

Snart slutar du på Göteborg & Co och byter jobb, berätta om din nya tjänst?

Arbetet kommer dels handla om att följa upp insatser som görs för att motverka ojämlikhet och sedan kommer det också handla om att bidra till att skapa strukturella förutsättningar för ett mer jämlikt Göteborg. I det arbetet är samverkan en viktig del och i den riktningen har jag mycket erfarenhet från Göteborg & Co att ta med mig.

Detta betyder alltså att du kommer fortsätta att jobba för staden och med dess utveckling?

Ja, men med en annan utgångspunkt. Jag ser många beröringspunkter som Göteborg & Co jobbar med, som exempelvis Göteborgs 400-årsjubileum 2021, Näringslivsgruppen och Göteborgs Kulturkalaset.

När du lämnar Göteborg & Co så har du jobbat här i drygt 18 år, vad har du haft för olika roller under den tiden?

Under min första fas på Göteborg & Co jobbade jag med evenemang. Jag jobbade med produktionen av dåvarande Göteborgskalaset för att sedan värva evenemang, framförallt inom musik, nöje och kultur. Jag har också varit med och format nya evenemangskoncept som exempelvis Way out west där vi hittade Slottsskogen som inte använts som evenemangsområde på det sättet tidigare. En rolig anekdot är också att det var jag som döpte scenerna Azalea, Flamingo och Linné på Way out west.

2009 började jag jobba med övergripande destinationsfrågor, inom avdelningen Forskning och Utveckling. Därefter var jag ansvarig för en innovationsavdelning 2011-2012. Sedan fick jag möjlighet att forska om evenemang som medel för samhällsutveckling, och gjorde det mellan 2012 och 2017. Efter att jag blev färdig med min avhandling 2017 har jag jobbat med Jubileumsfirandet 2021 och på den nya avdelningen Analys och omvärldsbevakning.

Hur kommer det sig att du började arbeta på Göteborg & Co?

Under 90-talet jobbade jag med musik och evenemang, jag var manager för Beatlesbandet Lenny Pane, där bland annat Micke Isacson på Evenemangsavdelningen var med. Genom den rollen fick jag bra kontakt med Göteborg & Co eftersom bandet årligen spelade på Göteborgskalaset, det var så jag fick tips om att det fanns en ledig tjänst, så jag sökte den och fick den.

Du har ju inte slutat riktigt än, hur skulle du beskriva ditt jobb på Göteborg & Co?  

Med jubileet har vi jobbat intensivt med att hitta en riktning i hur jubileet kan stärka den sociala hållbarheten i Göteborg. Här finns också ett samarbete med min nya arbetsgivare på Social Resursförvaltning, där en uppföljningsplan kring hur vi kan mäta och se att vi går i rätt riktning tagits fram. Genom jubileet kan vi skapa förutsättningar för samverkan mellan aktörer och möten mellan människor som i sin tur är förutsättningar för att sociala värden uppstår.

På nya avdelningen som heter Analys och Omvärldsbevakning håller vi för tillfället på att jobba upp rutiner för hur vi ska arbeta senare. Det är i nuläget svårt att säga exakt hur arbetet kommer se ut i framtiden, men det handlar bland annat om frågor som system för att bättre förstå göteborgsbesökaren, framtida transportmedel och social innovation inom besöksnäring.

Efter flera år på Göteborg & Co och forskning i nära fem år, vad har du fått för nya perspektiv?

Forskningen var väldigt intressant, men också smärtsam. Jag fick utmana mina egna ”sanningar”. Jag har utvecklat en skepsis mot vissa samband som jag tidigare tog förgivna inom turismen, men ser också nya och intressanta möjligheter som besöksnäringen skapar. Det är lite som att lära sig läsa, när en väl kommit till vissa insikter, då är det svårt att inte ha med det i sitt jobb sedan. Och det var ju själva idéen att forskningen skulle kunna implementeras praktiskt i verksamheten.

Traditionellt så behandlas evenemang ur ett destinationsperspektiv. Men nu är utgångspunkten en annan, det finns möjlighet att använda evenemang ur ett invånarperspektiv för att främja utvecklingen av social hållbarhet. Perspektivet sätter fokus på typen av evenemang som en stad engagerar sig i samt var de äger rum rent geografiskt.

Du har forskat i fem år och skrivit en avhandling, vad handlar den om?

Man kan säga att jag har tittat på evenemang som medel för samhällsutveckling. Evenemang är inte en fristående del, utan en del i det som skapar en bra stad och kan som sådan komplettera mer traditionella samhällsutvecklande insatser. Jag studerar hur evenemang kan bidra till att påverka beteenden som gagnar både individer och samhälle, det kan handla om konsumtionsfrågor men också om frågor som rör tillit och socialt kapital.

Du var i Stockholm och talade inför riksdagen, hur var det?

Jag har fått inbjudningar för att presentera resultatet av min forskning i flera lokala, regionala och nationella sammanhang, en av inbjudningarna var till ett riksdagsseminarium som hölls den 25 april på temat musik och politik. Det är inte så vanligt att bli inbjuden till riksdagen, så det visar ju att det finns något intressant i avhandlingen. Det är en bekräftelse på att det jag vill utveckla ligger i tiden. Jag fick också flera intressanta frågor från politikerna efter presentationen också.

På vilket sätt tycker du att evenemang kan användas för social förändring?

Evenemang har förutsättningar bidra till förändringar. Göteborg har väldigt goda förutsättningar, eftersom staden har en fin portfölj med årligen återkommande evenemang som är socialt och kulturellt kopplade till staden och dess invånare. Några exempel är: Göteborgsvarvet som kan bidra till förbättrad folkhälsa, Future skills kan vara ett sätt att främja kompetensförsörjning, Kulturkalaset har visat sig bidra till att sprida kultur till nya grupper och 400-årsjubileet ser jag som en insats för att stärka utvecklingen av tillit mellan göteborgare och offentliga institutioner genom att låta Göteborgarnas idéer påverka stadens utveckling på ett mycket konkret sätt.

Ett exempel från min avhandling är när Way out west tog bort allt kött från festivalen. De minskade evenemangets klimatpåverkan med 40 procent och 9 000 unika besökare uppgav att de minskat sin köttkonsumtion efter evenemanget, starkt inspirerat av Way out west. Här blev evenemanget ett verktyg för att ändra på strukturer, det som hände under tre dagar tog besökarna sedan med sig i vardagen.

Innan du slutar, berätta om ditt bästa jobbminne!

När vi fick Beatles producent Sir George Martin att hålla  en föreläsning om Sgt Pepper under Popstad 2001, när Broder Daniel, efter lång bearbetning, till slut stod på Frihamnspriens scen 2005 och lockade 18 000 besökare, när drömmen om en internationell musikfestival i Slottsskogen slog in 2007 och sist men inte minst när min doktorsavhandling tillslut blev klar våren 2017, efter en fyra och ett halvt år lång och vinglig resa. Och alla fantastiska kollegor såklart. Undrar hur många som var här när jag började 2000, Ossian, Annelie, Therese, Sofia, Stefan och Siw kommer jag på på rak arm.