Innan hon fyllde 30 hade Lisa Emelia Svensson hunnit doktorera och ha ett toppjobb i New York. I dag har kometkarriären tagit henne hela vägen till FN som havsambassadör med hela världen som spelplats. Själv trivs hon bäst på en ö Västsveriges arkipelag.

Inte många har haft en lika spikrak karriär som Lisa Emelia Svensson. Att det skulle bli så var inte självklart. För även om hon kommer från en företagsam familj växte hon upp långt från näringslivets och maktens korridorer. Hon och hennes fyra syskon är uppvuxna i Bohuslän, där livet var mer till havs än hemma i huset.
– Min pappa var mycket på havet och såg till att vi också var det. Jag lärde mig tidigt att älska havet och skärgården. Det var också så jag såg på världen. Framför oss hade vi det stora havet och någonstans bortom det fanns resten av världen, som jag blev väldigt nyfiken på.

Efter Handelshögskolan i Göteborg sökte Lisa en tjänst hos Exportrådet som internationell trainee. Hon fick tjänsten med placering i New York.
– Det var fantastiskt att komma dit. Alla pratar om att det är stressigt med storstäder men för mig blev det tvärtom. Min första känsla var att jag blev lugn. Resten av världen rörde på sig och jag kunde stå stilla mitt i.

Efter tiden i New York flyttade Lisa till Sverige för att börja på UD:s aspirantprogram. Därefter väntade jobb på ambassaden i Washington och som handelsförhandlare på EU-kommissionen i Bryssel. Hon hann också med ett år som ”Diplomat-in-Residence” på John Hopkins University, där hon samtidigt skrev färdigt sin avhandling och en bok om klimatförändringar.
Tillbaka i Sverige igen, skulle Lisa arbeta som ambassadör för hållbart företagande.
– På den här tiden var hållbarhet och CSR ingenting som var självklart. Kända affärsprofiler kunde säga att de skulle fokusera enbart på resultat. I dag finns det ingen som skulle säga att företagen inte har ett stort ansvar för hållbarhet.

Nu har många företag tagit viktiga initiativ för att driva frågorna framåt. Som exempel lyfter Lisa Volvo, som gått från att främst sälja bilar till att prata mer om hur man kan tillgodose människans behov av rörlighet. Volvo håller också på att fasa ut engångsartiklar och 2025 ska 25 procent av all plast i Volvos bilar vara återvunnen.
– Det stora mervärdet är att det skapar ett tryck på marknaden och att det kan få fler företag att använda återvunnen plast till annan tillverkning. På så sätt kan man initiera och driva på förändring. Det är direkt avgörande för vår framtid att fler företag visar vägen på det här sättet.

Sedan hon fick arbetet som ambassadör för hållbart företagande har just hållbarhet varit Lisa Emelia Svenssons huvudområde. Extra mycket har hon arbetat med frågor som rör havet.
– Det är något med havet som alltid lockar mig. Jag vet inte vad det är, jag har väl salt i ådrorna på något vis. Men det finns ett sug därute i dyningarna som aldrig slocknar. Samtidigt är havet hotat, och det finns en okunskap kring både förvaltning och hållbart nyttjande av dess resurser.

När hon för ett par år sedan fick ett samtal från FN, som undrade om hon var intresserad av att driva havsfrågorna för FN:s miljökontor tvekade hon inte. Sedan dess är hennes kontor i Nairobi, Kenya.
– Att använda FN:s miljöprogram som plattform för att kunna driva havsfrågorna kändes som en naturlig väg framåt. Min stora drivkraft har alltid varit nyfikenheten och en strävan efter att utforska och förstå nya sammanhang. Och när jag väl har förstått sammanhanget flyttar jag gärna på mig för att upptäcka och bli utmanad av något annat.

Arbetet innebär mycket resande och hon har fått se många exotiska platser av jordklotet. Men inom henne finns det alltid en plats hon hellre skulle vara på.
– Det bästa i livet är naturen. Att få gå runt på klippor barfota, det är det som ger mig energi. Det spelar ingen roll om jag är på de vackraste paradisöarna som finns, det finns ändå ingen plats där jag hellre hade varit än på en våt klippa i Bohuslän, eller vid mitt hus på Käringön. Det är det absolut bästa som finns.

Att arbeta med hållbarhet och att vara havsambassadör är inget enkelt arbete. Varje år hamnar åtta miljoner ton plast i haven. Om människan fortsätter att skräpa ner i samma takt beräknas det år 2050 finnas mer plast än fisk i våra hav.
– Det är så mycket som bara pumpas ut i havet, man tror att det försvinner då, säger Lisa. Men så är det förstås inte. Länken mellan havet och klimatförändringarna är stark. Världshaven absorberar nästan en tredjedel av våra utsläpp av koldioxid och sjögräsängar binder kol.

Hälften av det kol som lagras av levande organismer finns i haven. Havet spelar en
avgörande roll för vår överlevnad, men berättelsen om hur det hänger ihop kommuniceras inte på ett sätt som gör att beslutsfattare och allmänhet förstår.
Allt är dock inte nattsvart, betonar hon. Medvetenheten kring klimat och hållbarhet har ökat och allt fler individer gör medvetna val som gynnar klimatet.
– Vi behöver med vetenskap i ryggen försöka hitta kreativa lösningar för systemförändring. Visst kan människor välja bort plastpåsen varje gång de handlar, men för att det också ska bli verklighet behövs en systemlösning. Och det är den vi måste hitta.

Copyright: Magnus Carlsson (text), Katja Ragnstam (bild)

Artikeln är ett utdrag från Magasin Göteborg. Ett samarbete mellan Näringslivsgruppen på Göteborg & Co och Business Region Göteborg. Läs hela magasinet här.