Nyheter om: Göteborg 400 år 2021

– När göteborgarna tillfrågades om vad de önskade sig inför 400-årsjubileet svarade många; fler sammanhängande stråk, tillgång till vatten, grönska och inbjudande mötesplatser. Det bidrar vi till att förverkliga med Kvillestråket, säger projektledare Petra Wernersson på Park- och naturförvaltningen.

Foto: Göteborg & Co

Inte mindre än 17 olika dansnummer, prova-på-dans och utegymsaktiviteter invigde dansbanan och det blå och gröna Kvillestråket den 31 maj. Stråket är 4 km långt och sträcker sig utmed Kvillebäcken mellan Frihamnen och Hökälla. Utedansbanan är en önskan från unga tjejer som genom en workshop varit med och format hur den ska se ut. Dansbanan är öppen och tillgänglig för alla som vill dansa och spela sin egen favoritmusik.

Invigningen av både dansbana och stråk genomfördes i full sommarvärme men det hindrade inte besökarna att prova både på utegymsaktiviteter och dans. Här fanns också Göteborgsoperans danskompani, Hisingens Kulturskola, Kulturlabbet och många fler.

Henrik Jutbring är strateg på Jubileumsfirandet 2021 och analytiker på avdelningen för Analys och omvärldsbevakning. Han har arbetat på Göteborg & Co med olika rollern sedan 2000, nu tar han med sig sina erfarenheter i sin nya roll som strateg inom social hållbarhet i arbetet för ett mer jämlikt Göteborg på Social resursförvaltning inom Göteborgs Stad.

Snart slutar du på Göteborg & Co och byter jobb, berätta om din nya tjänst?

Arbetet kommer dels handla om att följa upp insatser som görs för att motverka ojämlikhet och sedan kommer det också handla om att bidra till att skapa strukturella förutsättningar för ett mer jämlikt Göteborg. I det arbetet är samverkan en viktig del och i den riktningen har jag mycket erfarenhet från Göteborg & Co att ta med mig.

Detta betyder alltså att du kommer fortsätta att jobba för staden och med dess utveckling?

Ja, men med en annan utgångspunkt. Jag ser många beröringspunkter som Göteborg & Co jobbar med, som exempelvis Göteborgs 400-årsjubileum 2021, Näringslivsgruppen och Göteborgs Kulturkalaset.

När du lämnar Göteborg & Co så har du jobbat här i drygt 18 år, vad har du haft för olika roller under den tiden?

Under min första fas på Göteborg & Co jobbade jag med evenemang. Jag jobbade med produktionen av dåvarande Göteborgskalaset för att sedan värva evenemang, framförallt inom musik, nöje och kultur. Jag har också varit med och format nya evenemangskoncept som exempelvis Way out west där vi hittade Slottsskogen som inte använts som evenemangsområde på det sättet tidigare. En rolig anekdot är också att det var jag som döpte scenerna Azalea, Flamingo och Linné på Way out west.

2009 började jag jobba med övergripande destinationsfrågor, inom avdelningen Forskning och Utveckling. Därefter var jag ansvarig för en innovationsavdelning 2011-2012. Sedan fick jag möjlighet att forska om evenemang som medel för samhällsutveckling, och gjorde det mellan 2012 och 2017. Efter att jag blev färdig med min avhandling 2017 har jag jobbat med Jubileumsfirandet 2021 och på den nya avdelningen Analys och omvärldsbevakning.

Hur kommer det sig att du började arbeta på Göteborg & Co?

Under 90-talet jobbade jag med musik och evenemang, jag var manager för Beatlesbandet Lenny Pane, där bland annat Micke Isacson på Evenemangsavdelningen var med. Genom den rollen fick jag bra kontakt med Göteborg & Co eftersom bandet årligen spelade på Göteborgskalaset, det var så jag fick tips om att det fanns en ledig tjänst, så jag sökte den och fick den.

Du har ju inte slutat riktigt än, hur skulle du beskriva ditt jobb på Göteborg & Co?  

Med jubileet har vi jobbat intensivt med att hitta en riktning i hur jubileet kan stärka den sociala hållbarheten i Göteborg. Här finns också ett samarbete med min nya arbetsgivare på Social Resursförvaltning, där en uppföljningsplan kring hur vi kan mäta och se att vi går i rätt riktning tagits fram. Genom jubileet kan vi skapa förutsättningar för samverkan mellan aktörer och möten mellan människor som i sin tur är förutsättningar för att sociala värden uppstår.

På nya avdelningen som heter Analys och Omvärldsbevakning håller vi för tillfället på att jobba upp rutiner för hur vi ska arbeta senare. Det är i nuläget svårt att säga exakt hur arbetet kommer se ut i framtiden, men det handlar bland annat om frågor som system för att bättre förstå göteborgsbesökaren, framtida transportmedel och social innovation inom besöksnäring.

Efter flera år på Göteborg & Co och forskning i nära fem år, vad har du fått för nya perspektiv?

Forskningen var väldigt intressant, men också smärtsam. Jag fick utmana mina egna ”sanningar”. Jag har utvecklat en skepsis mot vissa samband som jag tidigare tog förgivna inom turismen, men ser också nya och intressanta möjligheter som besöksnäringen skapar. Det är lite som att lära sig läsa, när en väl kommit till vissa insikter, då är det svårt att inte ha med det i sitt jobb sedan. Och det var ju själva idéen att forskningen skulle kunna implementeras praktiskt i verksamheten.

Traditionellt så behandlas evenemang ur ett destinationsperspektiv. Men nu är utgångspunkten en annan, det finns möjlighet att använda evenemang ur ett invånarperspektiv för att främja utvecklingen av social hållbarhet. Perspektivet sätter fokus på typen av evenemang som en stad engagerar sig i samt var de äger rum rent geografiskt.

Du har forskat i fem år och skrivit en avhandling, vad handlar den om?

Man kan säga att jag har tittat på evenemang som medel för samhällsutveckling. Evenemang är inte en fristående del, utan en del i det som skapar en bra stad och kan som sådan komplettera mer traditionella samhällsutvecklande insatser. Jag studerar hur evenemang kan bidra till att påverka beteenden som gagnar både individer och samhälle, det kan handla om konsumtionsfrågor men också om frågor som rör tillit och socialt kapital.

Du var i Stockholm och talade inför riksdagen, hur var det?

Jag har fått inbjudningar för att presentera resultatet av min forskning i flera lokala, regionala och nationella sammanhang, en av inbjudningarna var till ett riksdagsseminarium som hölls den 25 april på temat musik och politik. Det är inte så vanligt att bli inbjuden till riksdagen, så det visar ju att det finns något intressant i avhandlingen. Det är en bekräftelse på att det jag vill utveckla ligger i tiden. Jag fick också flera intressanta frågor från politikerna efter presentationen också.

På vilket sätt tycker du att evenemang kan användas för social förändring?

Evenemang har förutsättningar bidra till förändringar. Göteborg har väldigt goda förutsättningar, eftersom staden har en fin portfölj med årligen återkommande evenemang som är socialt och kulturellt kopplade till staden och dess invånare. Några exempel är: Göteborgsvarvet som kan bidra till förbättrad folkhälsa, Future skills kan vara ett sätt att främja kompetensförsörjning, Kulturkalaset har visat sig bidra till att sprida kultur till nya grupper och 400-årsjubileet ser jag som en insats för att stärka utvecklingen av tillit mellan göteborgare och offentliga institutioner genom att låta Göteborgarnas idéer påverka stadens utveckling på ett mycket konkret sätt.

Ett exempel från min avhandling är när Way out west tog bort allt kött från festivalen. De minskade evenemangets klimatpåverkan med 40 procent och 9 000 unika besökare uppgav att de minskat sin köttkonsumtion efter evenemanget, starkt inspirerat av Way out west. Här blev evenemanget ett verktyg för att ändra på strukturer, det som hände under tre dagar tog besökarna sedan med sig i vardagen.

Innan du slutar, berätta om ditt bästa jobbminne!

När vi fick Beatles producent Sir George Martin att hålla  en föreläsning om Sgt Pepper under Popstad 2001, när Broder Daniel, efter lång bearbetning, till slut stod på Frihamnspriens scen 2005 och lockade 18 000 besökare, när drömmen om en internationell musikfestival i Slottsskogen slog in 2007 och sist men inte minst när min doktorsavhandling tillslut blev klar våren 2017, efter en fyra och ett halvt år lång och vinglig resa. Och alla fantastiska kollegor såklart. Undrar hur många som var här när jag började 2000, Ossian, Annelie, Therese, Sofia, Stefan och Siw kommer jag på på rak arm.

Lagom till Göteborgs 400-årsjubileum 2021 ska tolv konstverk målas på husfasader mellan Kulturhuset Blå stället i Angered och Röda Sten vid Klippan för att skapa ett 21 km långt konststråk – världens längsta! Satsningen drivs av ”Sätt färg på Göteborg” och målet är att binda samman stadsdelar och utbilda arbetslösa ungdomar inom måleribranschen för att erbjuda möjligheten till jobb. De första konstverken har börjat målas och till hösten kommer fem av dem att finnas färdiga på olika platser runt om i staden.

”We Are Nature” av Thiago Mazza. Bildmontage: Sätt Färg på Göteborg.

Av de 290 bidrag som kom in under tävlingen Gothenburg Art 21 utsågs tolv vinnare, både lokala och internationella konstnärer. Under våren och sommaren 2018 målas fem av konstverken upp av arbetslösa ungdomar som går utbildningen inom Sätt Färg på Göteborg.

Första konstverket ”Gothenburg United” är redan klart och finns att se på Andra Långgatan i Masthugget. Motivet är av en spårvagn som symbol för Göteborg och är skapad av svenska konstnären Linda Ljungblad.

Just nu målas också ett andra konstverk i Hjällbo. En stor blå fågel börjar ta form i sitt nya hem på en husfasad i Hjällbo. ”We Are Nature” är skapad av den brasilianska konstnären Thiago Mazza.

Det tredje konstverket ”The Lost Paradise” utsågs till diamantvinnare i tävlingen och är skapat av den peruanska konstnären Isaac Barreda. Konstverket målas i Gamlestaden i juni och konstnären själv kommer att vara på plats i Göteborg för att måla det stora konstverket med hjälp av ungdomarna.

”Horizon Child” DIVE och ”Nature Dust” (som också utsågs till diamantvinnare) av respektive Göteborgskonstnärer DIVE och Llefen Carrera målas upp senare under sommaren på Göteborgs Kulturkalas.

Sätt Färg på Göteborg drivs av Måleriföretagen i Väst i samarbete med Göteborgs 400-årsjubileum 2021 och Arbetsförmedlingen.

Under våren 2018 har alla barn som går i förskoleklass fått Anna Bengtssons bok ”Farfars mammas soffa”. Bokgåvan ingår i satsningen Jämlikt Göteborg och Stadens där vi läser för våra barn inför Göteborgs 400-årsjubileum 2021. Satsningen har även inringat ett fortbildningstillfälle för pedagoger och biblioteksanställda och teaterföreställningar både för förskoleklasser och allmänheten.

Berättelsen i ”Farfars mammas soffa” startar 1915, när ett ungt par i Göteborg handlar sin första soffa. Boken bygger på historiska fakta och följer både släkten och soffans liv genom hela 1900-talet fram till nu. Hur familjen blir större, flyttar, flyttar igen, hur nya moderniteter dyker upp och hur livet förändras, både för släkten och soffan.

Teaterföreställningen ”Farfars mammas soffa – en resa genom tid och rum”, baserad på boken, åkte på turné i förskoleklasser i olika stadsdelar under hela majmånad och kommer att avsluta med fyra föreställningar öppen för allmänheten under både Volvo Ocean Race och Göteborgs Kulturkalas:

  • 16 och 17 juni Volvo Ocean Race, Lilla Scenen i Frihamnen, kl.11.00
  • 14 och 16 augusti Göteborgs Kulturkalas, Stora tältet i Trädgårdsföreningen, kl.13.30

Aktiviteterna har genomförts i samverkan mellan satsningen Staden där vi läser för våra barn inom Jämlikt Göteborg, Göteborgs 400-årsjubileum 2021, Stadsbiblioteket Göteborg och Folkbiblioteken i Göteborg samt Alfons Åbergs Kulturhus, Teater Gapet och Teater Bataljonen. Det övergripande syftet med förskoleklassboken är att främja barns läslust samt motivera andra i barnets närhet att läsa boken tillsammans.

Med tre år kvar till Göteborgs 400-årsjubileum samlades jubileumsaktörer från näringsliv, föreningar, organisationer, stad, region och akademi för att inspireras och dela med sig av sina jubileumssatsningar, erfarenheter och genomförande fram till 2021.

Foto: Johan De Paoli/Göteborg & Co.

Det var en trevlig och lite högtidlig stämning när 200 personer samlades på Trädgår’n i Göteborg för att tillsammans kicka igång slutspurten inför jubileumsåret 2021. Förmiddagen inleddes med inspiration från flera jubileumssatsningar och redan innan klockan 10 hade många nya kopplingar gjorts och kontakter knutits.

Dagen fortsatte med korta presentationer från exempelvis Thomas Pieschl från Elof Hansson om Global Business Gate, Annika Knutsson om GöteborgsVarvet Marathon 2021 och Katja Ahlsell om Kulturhuset i Bergsjön.

Ytterligare en av de som berättade mer om sitt projekt var Carin Kurling från Sätt färg på Göteborg, ett projekt som syftar till att både binda samman staden och skapa sysselsättning för unga inom måleribranschen. Sedan starten har redan över 50 ungdomar fått fast jobb.

– Det finns många olika delar i projektet, grundtanken är att få ut ungdomar i arbetslivet. Just nu jobbar vi med 21 km konst, där projektdeltagarna målar upp konstverk i staden på en sträcka mellan Kulturhuset Blå Stället i Angered och Röda Sten vid Klippan, säger Carin Kurling.

En annan satsning som var på plats var Göteborg Berättar som Kulturförvaltningen och Göteborgs Stadsmuseum genomför.

– Vi samlar in berättelser från människor från Göteborgs tio stadsdelar. Tillslut kommer det bli 100 berättelser sammanlagt som kommer att iscensättas på olika sätt, säger Marie Nyberg från Göteborgs Stadsmuseum.

Foto: Marie Ullnert / Göteborg & Co

Att det är många som engagerar sig i jubileumsåret 2021 och firandet fram till dess blev tydligt under kick-offen på Trädgår’n. Och både Carin Kurling och Marie Nyberg tyckte det var positivt att få träffa andra som, liksom de själva, arbetar med jubileumssatsningar.

– Det är jättekul att vara här och se hur många det är som är engagerade. Att ingå i ett större sammanhang där vi alla har samma mål, säger Carin Kurling.

– Jag blir entusiasmerad. Det kan bli lite ensamt på sin egen arbetsplats, men här känns det som att det är på gång och att vi är många, det är väldigt roligt, säger Marie Nyberg.

Förmiddagen avslutades med en energigivande och inspirerande storytelling om Göteborg 2021 från storytellern Katrice Horsley från Narrative4Change. Med hjälp av deltagarna och 200 pappersbåtar, symboliskt placerade i Göta älv, summerade hon dagen och betonade vikten av allas engagemang och kraften när många bidrar i samma riktning.

Från den 26 juni till den 19 augusti kommer fyra dagliga turer att gå från Stenpiren via Eriksberg ut till Hönö Klåva. Resan tar en timme och kostar 75 kr enkel resa. Barn under 12 år åker gratis. 

Foto: Steampipe Production Studio AB/Göteborg & Co

Ombord kommer det finnas möjlighet att fika och äta en lättare lunch. Den som vill kan även ta med en cykel ombord. Västtrafiks biljetter gäller inte på turen. Från Hönö kan man sedan ta sig hela vägen ut till Vinga.

Som en av flera idéer inför Göteborgs 400-årsjubileum ville göteborgarna att det skulle vara enklare att ta sig mellan stan och skärgården. I sommar tas ett stort steg närmare den önskan. När Styrsöbolaget och båten Kungsö börjar trafikera sträckan mellan Stenpiren, via Eriksberg, till Hönö Klåva gör det att även Norra skärgården går att nås från centrum.

Nu har juryn utsett det vinnande designförslaget för stationer och torn längs den planerade stadslinbanan i Göteborg. Förslaget heter New Beacons och bakom det står Amsterdam-baserade arkitekt- och designkontoret UNStudio och Göteborgs-baserade Kjellgren Kaminsky Architecture.

Illustration UNStudio och Kjellgren Kaminsky

Designtävlingen har arrangerats av Göteborgs Stad i samarbete med Västtrafik och organisationen Sveriges Arkitekter. Fyra prekvalificerade team lämnade i höstas in sina förslag som sedan har visats upp för allmänheten, både på nätet och på utställningar på flera håll i Göteborg. Och nu har juryn – med representanter för de tre arrangörerna – utsett förslaget från UNStudio och Kjellgren Kaminsky Architecture till det vinnande.

New Beacons är det förslag som mest övertygande förenar arkitektonisk kvalitet och funktionella krav. Poesi och lekfullhet kombineras med flexibilitet och utvecklingsbarhet, säger Lena Dübeck, tävlingsjuryns ordförande.

Vad händer nu med förslaget?

Det kommer att ingå i den fortsatta planeringen av linbanan och det vinnande teamet kommer att medverka i det arbetet. Men vi kan inte idag med säkerhet säga att det är just så här som i förslaget som torn och stationer kommer att se ut, svarar Lena Dübeck.

Läs mer om linbanan

I samband med invigningen av Göteborg Film Festival fredagen den 26 januari startar fokusåret Go Global. Filmfestivalens internationella plattform passar bra för att inviga fokusåret 2018, där arbetet inför Göteborgs 400-årsjubileum fortsätter att engagera hela staden i firandet.

Men redan den 19 januari samlades 2 228 barn mellan 3 och 14 år på biografen Draken för fyra visningar under Lilla Filmfestivalen. Över 1 300 barn kom med buss från olika delar av Göteborg som Tynnered, Angered, Biskopsgården, Bergsjön och Östra Göteborg. Initiativet, i samarbete med Göteborg Film Festival och Skolbio, är skapat så att barn från alla stadsdelar har möjlighet att upptäcka Filmfestivalen.

Foto: Marie Ullnert

Bland alla barn som rörde sig i hallen i väntan på att deras film skall starta träffade vi några glada killar och tjejer från Sjumilaskolan i Biskopsgården. De har spelat in en vinjett som skall visas inför varje film och de vet redan mycket om Filmfestivalen.

− Det är jättebra för att det är så stort! Säger Almina som går i tvåan på Sjumilaskolan.

Alla andra kompisar tycker också att det är så spännande med alla filmer som visas.

− Jag kanske vill jobba med film när jag är vuxen, lägger till Almina med ett stort leende.

Förskolebarnen och tvåorna fick se animerade filmer från olika länder medans barnen mellan 8 och 10 år fick se den finska spelfilmen ”Halmhatten, Filttofflan och bröderna Rubens”. De äldsta ungdomarna tittade på dokumentären ”Liyana” på engelska och zulu.

Under Göteborg Film Festival kommer det även att arrangeras en Master Class, likt ett interaktivt seminarium, med göteborgaren och världsstjärnan Alicia Vikander. Detta sker i samarbete med Göteborgs 400-årsjubileum och sätter Göteborg på den internationella kartan.

Foto: Maja Kristin Nylander

Göteborg Film Festival är den största filmfestivalen i Norden och har funnits sedan 1979. Varje år visas 450 filmer för mer än 160 000 besökare. Göteborg & Co och Näringslivsgruppen stöttar Göteborg Film Festival i sin resa att växa ännu mer internationellt med sikte på Göteborgs 400-årsjubileum 2021. Konstnärlig ledare för festivalen Jonas Holmberg berättar mer om årets festival. 

Hallå där Jonas! Vem är du?

Jag är konstnärlig ledare för Göteborg Film Festival, vilket innebär att jag leder arbetet med att sätta ihop programmet. Vi reser jorden runt varje år och ser tusentals filmer för att kunna välja ut de allra bästa för visning under festivalen. Det är ett väldigt roligt jobb!

Göteborg Film Festival är Nordens största filmfestival och nu satsar ni ännu mer internationellt. Hur?

Det är länge sedan Göteborg Film Festival blev en internationell angelägenhet, varje år reser massor av folk från hela världen till ett svinkallt Göteborg för att se på ny nordisk film. Nu satsar vi mycket på att ytterligare höja festivalens internationella renommé. Nyckeln är att skapa unikt innehåll. Det är till exempel viktigt med världspremiärer på högkvalitativa filmer, men också med starkt kurerade specialprogram och spännande gäster. I Göteborg är det mycket närmare till de gästande skådespelarna och regissörerna än på de allra största festivalerna. Här kan vem som helst lyssna på världsnamn i vårt seminarieprogram, och har man tur kan man träffa stora stjärnor i baren.

Dina tre bästa tips som man inte ska missa under årets festival?

Man ska inte missa att gå på någon av filmerna i vår huvudtävling Nordic Competition, där nordiska filmer tävlar om världens största filmpris på en miljon kronor. Det är alltid fantastiska premiärvisningar på Draken. En av de nominerade filmerna i år är Lisa Langseths Euphoria. Huvudrollen görs av Alicia Vikander, och hon kommer vara på plats på premiären.

Jag tycker inte att man ska missa Bergman Revisited-programmet. Det är några av Sveriges främsta regissörer – Tomas Alfredson, Lisa Aschan, Pernilla August med flera – som har tolkat arvet från Bergman i nya kortfilmer som får världspremiär på festivalen.

Sedan ska man inte missa att göra ett besök på vår festivalarena på tredje långgatan. Här kan man träffa filmprofiler från hela världen, gå på seminarier och kanske viktigast – ta ett glas vin med en vän och diskutera vad man har sett under dagen.

Göteborg Film Festival pågår 26 januari – 5 februari 2018. Mer information här. 

Inför Göteborgs 400 års-jubileum 2021 planeras en linbana över Göta älv för att binda samman staden. Linbanan var från början en idé från göteborgarna som nu går allt närmare verklighet. Tidigare i år utlystes en arkitekttävling för hur linbanans stationer och torn ska se ut. Nu kan du se bilder på de fyra finalförslagen.

Bidragen visas upp på vandrande utställning med start måndag 30 oktober. Den pågår en månad och kommer att flyttas mellan Trafikkontoret i Göteborg, Lindholmen, Järntorget och Wieselgrensplatsen. Utställningen kommer att vara bemannad under vissa tider och det finns chans att ställa frågor. Datum och platser för den ambulerande utställningen hittar du på på forlivochrorelse.se/utstallning-arkitektforslag, där det också finns fler bilder på de fyra arkitekförslagen.

Den 8 februari 2018 offentliggör sedan en sakkunnig oberoende jury vilket av de fyra förslagen som bäst löser uppgiften. Vem som står bakom respektive arkitektförslag är hemligt fram tills dess.

Följ arbetet med linbanan och vad som är på gång just nu på stadsutveckling.goteborg.se.

Liljegården och Nuet. Foto: Markus Holm.
Liljegården och Nuet. Foto: Markus Holm.

Som en del av arbetet inför Göteborgs 400-årsjubileum 2021 har ett antal Land Art-konstverk uppförts av svenska och internationella konstnärer, runt om i Göteborg. Konstverken sätter ljus på naturområden, skapar mötesplatser i stadsdelarna och ska bidra till en grönare och skönare stad – något som göteborgarna önskat inför jubileet.

Under 2017 har stadens breda utbud av parker, trädgårdar och naturområden varit i fokus för jubileumsarbetet och nya gröna initiativ har satts igång, bland annat de sju Land Art-verk som nu har färdigställts.

‒ Varje stadsdel har själva fått välja vilket ställe de tycker behöver lite extra omsorg och uppmärksamhet genom ett Land Art- konstverk, säger Cecilia Liljedahl, projektledare på Göteborg & Co för Land Art.

Land Art är en konstform som använder naturmaterial för att skapa installationer som tar avstamp i landskapet och miljön där de befinner sig. Hur dessa konstverk ser ut kan skilja sig mycket åt. Det kan vara konstnären Jens Thoms Ivarssons 12 meter höga och gula utkikstorn ”Nuet” i Skogome. Men det kan också vara konstnären Tage Andersens ”Liljegården” utanför Kulturhuset Kåken i Härlanda. Där är Tages hängbukssvin med och skapar genom att böka och förkultivera jorden, sommaren 2018 kommer verket stå i blom. Men det de har gemensamt är att de är tillgängliga för allmänheten och är en del av naturen runtomkring dem, oavsett om det är mellan träden eller på en gammal fängelsegård.

Förutom dem, finns nu också fem andra Land Art-konstverk färdiga att upptäcka. Det är Svanbon av Gunilla Bandolin i Torsviken i Torslanda, Touchstones av Monika Gora i Lärjeåns dalgång i Angered, Hjärtats väg av Helle Nebelong i Positivparken i Frölunda och The Golden Tree av Tetsunori Kawana i Bergkristallparken i Tynnered. Under Gothenburg Green World 2016 uppfördes också Land Art-verk i Botaniska trädgården, Mölndals stadspark och Gunnebo slott. Läs mer på goteborg2021.com/landart/