Möt Henrik Jutbring, Strateg och analytiker på Göteborg & Co och blivande strateg inom social hållbarhet för Jämlikt Göteborg

Publicerat av Charlott Holmåker 31 maj, 2018 under Göteborg 400 år 2021.

Henrik Jutbring är strateg på Jubileumsfirandet 2021 och analytiker på avdelningen för Analys och omvärldsbevakning. Han har arbetat på Göteborg & Co med olika rollern sedan 2000, nu tar han med sig sina erfarenheter i sin nya roll som strateg inom social hållbarhet i arbetet för ett mer jämlikt Göteborg på Social resursförvaltning inom Göteborgs Stad.

Snart slutar du på Göteborg & Co och byter jobb, berätta om din nya tjänst?

Arbetet kommer dels handla om att följa upp insatser som görs för att motverka ojämlikhet och sedan kommer det också handla om att bidra till att skapa strukturella förutsättningar för ett mer jämlikt Göteborg. I det arbetet är samverkan en viktig del och i den riktningen har jag mycket erfarenhet från Göteborg & Co att ta med mig.

Detta betyder alltså att du kommer fortsätta att jobba för staden och med dess utveckling?

Ja, men med en annan utgångspunkt. Jag ser många beröringspunkter som Göteborg & Co jobbar med, som exempelvis Göteborgs 400-årsjubileum 2021, Näringslivsgruppen och Göteborgs Kulturkalaset.

När du lämnar Göteborg & Co så har du jobbat här i drygt 18 år, vad har du haft för olika roller under den tiden?

Under min första fas på Göteborg & Co jobbade jag med evenemang. Jag jobbade med produktionen av dåvarande Göteborgskalaset för att sedan värva evenemang, framförallt inom musik, nöje och kultur. Jag har också varit med och format nya evenemangskoncept som exempelvis Way out west där vi hittade Slottsskogen som inte använts som evenemangsområde på det sättet tidigare. En rolig anekdot är också att det var jag som döpte scenerna Azalea, Flamingo och Linné på Way out west.

2009 började jag jobba med övergripande destinationsfrågor, inom avdelningen Forskning och Utveckling. Därefter var jag ansvarig för en innovationsavdelning 2011-2012. Sedan fick jag möjlighet att forska om evenemang som medel för samhällsutveckling, och gjorde det mellan 2012 och 2017. Efter att jag blev färdig med min avhandling 2017 har jag jobbat med Jubileumsfirandet 2021 och på den nya avdelningen Analys och omvärldsbevakning.

Hur kommer det sig att du började arbeta på Göteborg & Co?

Under 90-talet jobbade jag med musik och evenemang, jag var manager för Beatlesbandet Lenny Pane, där bland annat Micke Isacson på Evenemangsavdelningen var med. Genom den rollen fick jag bra kontakt med Göteborg & Co eftersom bandet årligen spelade på Göteborgskalaset, det var så jag fick tips om att det fanns en ledig tjänst, så jag sökte den och fick den.

Du har ju inte slutat riktigt än, hur skulle du beskriva ditt jobb på Göteborg & Co?  

Med jubileet har vi jobbat intensivt med att hitta en riktning i hur jubileet kan stärka den sociala hållbarheten i Göteborg. Här finns också ett samarbete med min nya arbetsgivare på Social Resursförvaltning, där en uppföljningsplan kring hur vi kan mäta och se att vi går i rätt riktning tagits fram. Genom jubileet kan vi skapa förutsättningar för samverkan mellan aktörer och möten mellan människor som i sin tur är förutsättningar för att sociala värden uppstår.

På nya avdelningen som heter Analys och Omvärldsbevakning håller vi för tillfället på att jobba upp rutiner för hur vi ska arbeta senare. Det är i nuläget svårt att säga exakt hur arbetet kommer se ut i framtiden, men det handlar bland annat om frågor som system för att bättre förstå göteborgsbesökaren, framtida transportmedel och social innovation inom besöksnäring.

Efter flera år på Göteborg & Co och forskning i nära fem år, vad har du fått för nya perspektiv?

Forskningen var väldigt intressant, men också smärtsam. Jag fick utmana mina egna ”sanningar”. Jag har utvecklat en skepsis mot vissa samband som jag tidigare tog förgivna inom turismen, men ser också nya och intressanta möjligheter som besöksnäringen skapar. Det är lite som att lära sig läsa, när en väl kommit till vissa insikter, då är det svårt att inte ha med det i sitt jobb sedan. Och det var ju själva idéen att forskningen skulle kunna implementeras praktiskt i verksamheten.

Traditionellt så behandlas evenemang ur ett destinationsperspektiv. Men nu är utgångspunkten en annan, det finns möjlighet att använda evenemang ur ett invånarperspektiv för att främja utvecklingen av social hållbarhet. Perspektivet sätter fokus på typen av evenemang som en stad engagerar sig i samt var de äger rum rent geografiskt.

Du har forskat i fem år och skrivit en avhandling, vad handlar den om?

Man kan säga att jag har tittat på evenemang som medel för samhällsutveckling. Evenemang är inte en fristående del, utan en del i det som skapar en bra stad och kan som sådan komplettera mer traditionella samhällsutvecklande insatser. Jag studerar hur evenemang kan bidra till att påverka beteenden som gagnar både individer och samhälle, det kan handla om konsumtionsfrågor men också om frågor som rör tillit och socialt kapital.

Du var i Stockholm och talade inför riksdagen, hur var det?

Jag har fått inbjudningar för att presentera resultatet av min forskning i flera lokala, regionala och nationella sammanhang, en av inbjudningarna var till ett riksdagsseminarium som hölls den 25 april på temat musik och politik. Det är inte så vanligt att bli inbjuden till riksdagen, så det visar ju att det finns något intressant i avhandlingen. Det är en bekräftelse på att det jag vill utveckla ligger i tiden. Jag fick också flera intressanta frågor från politikerna efter presentationen också.

På vilket sätt tycker du att evenemang kan användas för social förändring?

Evenemang har förutsättningar bidra till förändringar. Göteborg har väldigt goda förutsättningar, eftersom staden har en fin portfölj med årligen återkommande evenemang som är socialt och kulturellt kopplade till staden och dess invånare. Några exempel är: Göteborgsvarvet som kan bidra till förbättrad folkhälsa, Future skills kan vara ett sätt att främja kompetensförsörjning, Kulturkalaset har visat sig bidra till att sprida kultur till nya grupper och 400-årsjubileet ser jag som en insats för att stärka utvecklingen av tillit mellan göteborgare och offentliga institutioner genom att låta Göteborgarnas idéer påverka stadens utveckling på ett mycket konkret sätt.

Ett exempel från min avhandling är när Way out west tog bort allt kött från festivalen. De minskade evenemangets klimatpåverkan med 40 procent och 9 000 unika besökare uppgav att de minskat sin köttkonsumtion efter evenemanget, starkt inspirerat av Way out west. Här blev evenemanget ett verktyg för att ändra på strukturer, det som hände under tre dagar tog besökarna sedan med sig i vardagen.

Innan du slutar, berätta om ditt bästa jobbminne!

När vi fick Beatles producent Sir George Martin att hålla  en föreläsning om Sgt Pepper under Popstad 2001, när Broder Daniel, efter lång bearbetning, till slut stod på Frihamnspriens scen 2005 och lockade 18 000 besökare, när drömmen om en internationell musikfestival i Slottsskogen slog in 2007 och sist men inte minst när min doktorsavhandling tillslut blev klar våren 2017, efter en fyra och ett halvt år lång och vinglig resa. Och alla fantastiska kollegor såklart. Undrar hur många som var här när jag började 2000, Ossian, Annelie, Therese, Sofia, Stefan och Siw kommer jag på på rak arm.